Kollegiala grupper fr fortbildning och kvalitetsutveckling Ett roligt

Kollegiala grupper fr fortbildning och kvalitetsutveckling Ett roligt

Kollegiala grupper fr fortbildning och kvalitetsutveckling Ett roligt stt att lra Malin Andr, allmnlkare, docent, Uppsala Stina Gre Arvidsson, ST-lkare Stockholm, Kvalitets- och patientskerjetsrdet Maria Wolf, allmnlkare Stockholm, Fortbildningsrdet Har ni kollegial grupp fr fortbildning och

kvalitetsutveckling p er arbetsplats? Vi vill gra ett bra jobb fr vra patienter Det ska vara ltt att gra rtt Det ska vara roligt att gra rtt Frutsttningar fr arbetsgldje Ordning och redas att vrdcentralen fungerar som man

tillsammans bestmt och vill att den skall fungera Utsedda personer som r ansvariga fr uppfljning och utveckling av olika verksamhetsomrden Schemalagd tid anslagen till att diskutera hur vi egentligen handlgger vra patienter Ref: Sven Engstrm Kvalitetsdagen 2016 Men gr mten i kollegial lkargrupp ngon nytta fr patienterna?

No magic bullet Kollegiala grupper r mjligt i primrvrd Zaher E, Ratnapalan S. Practice-based small group learning programs. Systematic review BMJ Open. 2015 Dec 23;5(12):e009993. doi: 10.1136/bmjopen-2015-009993 Viss effekt om interaktiv och kontinuerlig

Forsetlund L et al. Continuing education meetings and workshops: effects on professional practice and health care outcomes. Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 2. Art. No.: CD003030. DOI: 10.1002/14651858.CD003030.pub2. Behver kombineras med andra metoder: feedback, informell ledare mm Grol R, Grimshaw J. From best evidence to best practice: effective implementation of change in patients care Lancet 2003; 362:

122530 Den praktiska kunskapen Tumregler System 1 - automatiska processer System 2 - kontrollerande David Kahneman 2011

Tnka snabbt och lngsamt Mindlines J Gabbay, A Le May. Practice-based evidence for health care Kollektiv kunskap av att en mngd faktorer bearbetas Bild Annika Andn

Kunskap i praktiken skapas i sitt sammanhang Wenger: Communities of practice Weick: Sensemaking Bild Annika Andn Evidens

Klinisk kunskap Tilltro Ref: Perle: The epistemology of quality improvement: its all Greek, BMJ Qual Saf 2011 Vrdcentraler som fljer riktlinjer fr

antibiotikabehandling Gemensam praxis Ref: Folkhlsomyndigheten.Faktorer som pverkar lkares frskrivning av antibiotika vid luftvgsinfektioner i primrvrden Medicinen en praktik Medicinen en praktik, dr kulturen och relationer mellan

personalen p arbetsplatsen r avgrande fr patientarbetet. Det r i de dagliga samtalen som lrande och praktik utvecklas (Gabbay och le May, Colin Coles) Nytta med feedback av verksamhetsdata i primrvrd? Granskning och terkoppling kan ha effekt p vrdkvaliten Bst om:

Personen som ansvarar fr granskning och terkoppling r en handledare eller kollega Upprepad Bde muntligt och skriftligt Inkluderar tydliga ml och en handlingsplan Ref: Effekt av terkoppling och eventuella kompletterande tgrder p vrdkvaliteten i primrvrd. SBU 2012

Lra Gra Diskutera Knner ni igen detta? Reflexioner Vad r en FQ-grupp?

Maria Wolf, Specialist i allmnmedicin, SFAM FQ-grupp F - fortbildning Q - kvalitet Pedagogisk metod fr kollegial och problembaserd fortbildning SFAM, 90-talet

Pedagogisk forskning grunden Syfte med FQ-gruppen Frbttra kvaliteten fr patienterna Inspirera den lroprocess som utgr frn den enskilde lkarens praktik Upprtthlla och utveckla kompetens och kunskaper och drmed ing som en viktig del i kvalitetsarbetet Identifiera fortbildningsbehov och organisera utbildning och

lrometoder utifrn dessa Ge professionell identitet och std kollegor emellan Struktur FQ-grupp 7-10 medlemmar idealisk gruppstorlek, men gruppstorleken kan variera Gruppen bestmmer sjlv sin sammansttning Ursprungligen var tanken att man kommer frn olika arbetsplatser, i studien/piloten r samtliga p samma arbetsplats

Gruppen avgr sjlva mtestider, mnen, mtesledare, sekreterare mm. Mtesfrekvens FQ-grupp Traditionellt 1,5-2 timmar 1-2 ggr per mnad (pga svrigheter fr deltagare frn flera olika geografiskt spridda vrdcentraler att hinna ses oftare) I pilotprojektet i Stockholm 1-1,5 timme 1 gng i veckan eller 2-3 timmar 1 gng varannan vecka

Ansvar som gruppmedlem Aktivt intresse av fortbildning Ge gruppens mten en hg prioritet Ansvara fr att driva arbetet framt Anml frhinder i god tid till gruppledaren Gruppledaren Mandat frn gruppen att vara gruppledare

Intresse fr FQ-gruppen som form fr lrande och som forum fr erfarenhetsutbyte Uppgifter fr gruppledaren Verka fr att gruppdeltagarna tillsammans tar ansvar fr och engagerar sig i gruppens arbete. Verka fr att gruppens samlade kompetens kommer till sin rtt Hjlpa gruppen att hlla fast vi sina beslut Se till att gruppens mten dokumenteras

Gra en enkel sammanfattning av verksamheten terminsvis Verka fr att gruppen sjlv utvrderar sitt arbete Arbetsmetoder FQ-grupp Diskutera hur ni ska lgga upp arbetet rent generellt vid frsta mtet Lgg upp en gemensamt utarbetad plan Sdant som kan ing i arbetat r exempelvis; falldiskusisoner, mnesfrdjupningar, nya riktlinjer, referat frn konferenser och tidskrifter, inbjudna experter, gemensam genomgng av studiematerial

som tex studiebrev (SFAM) och SWAMPar (SFAM), diskutera och analysera kvalitetsdata Pedagogiska metoder Redogra fr varandra i gruppen kring olika mnen, artiklar, riktlinjer mm. Diskussioner kring medtagna eller frdiga patientfall Arbete utifrn studiebrev och eller SWAMPar (SFAM) Jmfrelse av kvalitetsdata ur journal eller audit

Intern eller extern frelsare Egen inlsning infr FQ-gruppstrff Kvalitetsdata - Omrden i PrimrvrdsKvalitet Kontinuitet Samsjuklighet Levnadsvanor Samverkan Lkemedel

Ischemisk hjrtsjukdom TIA/Stroke KOL Astma Depression ngest Infektioner Diabetes

Frmaksflimmer Artros Dokumentation FQ-grupp Varje FQ-gruppmte br dokumenteras skriftligt med anteckningar om nrvaro, arbetsmetoder, avverkade mnen samt kort utvrdering av mtet Diskutera

Fungerar era grupper s hr? Kommentarer! Hur fr man till den struktur som krvs? Att tnka p fr er i studien Gr en tidsplan dr minst 10 utbildningstillfllen/grupptrffar r inplanerade Ange tnkt tema fr respektive tillflle efter gemensam gruppdiskussion dr alla fr komma med frslag Ngra av tillfllena fr grna gnas t testning av nyskrivna

SWAMPar; stressrelaterad psykisk ohlsa, ngest/depression, hjrtsvikt, cancerdiagnostik, astma/KOL, patientcentrering vid kroniska sjukdomar, diabetes Vid arbete med SWAMPar br 2-3 tillfllen avsttas fr arbete med 1 SWAMP. FQ-gruppsstudien Minst 8 VC som organiserar minst 10 trffar vardera med lkargruppens FQ-grupp

Inledande introduktion p ca 1 timme Enkt delas ut fr introduktionen Maila in den frdiga planeringen/schemat till [email protected] s snart den r klar Efter 10 trffar nytt inplanerat besk p ca 1 timme fr uppfljning och utvrdering Avslutande enkt och ev. intervjuer Tack!

Vilka delar behvs fr lrande och fr att bli bttre ? Ger Bttre vrd och hlsa!

Professionell kunskap mste kompletteras med frbttringskunskap Professionell Professionell kunskap kunskap mneskunskap mneskunskap Personliga Personliga frdigheter

frdigheter Vrderingar Vrderingar och och etik etik Frbttring av t ex diagnos, behandling och omvrdnad

Frbttringskunskap Frbttringskunskap System System Mta Mta resultat, resultat, frst frst variation

variation Lrandestyrt Lrandestyrt frbttringsarbete frbttringsarbete Frndringspsykologi Frndringspsykologi Frbttring av processer och system

i organisationen kat vrde fr dem vi finns till fr Batalden & Stoltz (1993) Organisera fr lrande Eftersom ett nyskapande lrande i vsentlig del baseras p

mjligheter till diskussioner, perspektivbrytningar och reflektion, r risken stor att man med en alltfr lngt driven tidsrationalisering, och i jakten p ej vrdeskapande aktiviteter eliminerar inte bara dessa, utan ven mjligheterna till ett lrande integrerat med den dagliga verksamheten. Med andra ord att man kastar ut barnet med badvattnet.

Vad som krvs r i stllet den dubbla uppgiften att organisera arbetet s att det bde tillgodoser hgt stllda verksamhetsml och lmnar ett reellt utrymme fr utvecklingsarbete och lrande. (Ellstrm, 2001, s 18) Diskutera Hur ser det ut hos er? Finns strukturer och utrymme fr utveckling och lrande?

Framgngsfaktorer fr lrande Tid och resurser fr reflektion och idutveckling - arenor fr dialog och lrande Brett engagemang hos flertalet anstllda Std frn ledning ppet klimat Kommunicera lrdomar i organisationen genom fysiska mten Fortlpande utvrdering och terfring

Organisera verksamheten bde fr effektiv produktion och effektivt lrande Diskutera Hur ser det ut p din arbetsplats/i era grupper? Vilka r mjligheterna och hindren? Hur fr man till den struktur som krvs? Svara p Menti.com Kod:

Vad r PrimrvrdsKvalitets del i en FQgrupp? Diskutera Vad behver du veta? Vilka delar kan du f svar p? PrimrvrdsKvalitet Ett std fr frbttringsarbete p

vrdcentralen Vad r PrimrvrdsKvalitet? PrimrvrdsKvalitet ett nationellt system med kvalitetsindikatorer och tekniska lsningar fr automatisk datahmtning, fr att tillgngliggra kvalitetsmtt lokalt och nationellt. Ett samverkansprojekt

Hur funkar det?

Primrvrdens eget kvalitetssystem Enkelt att anvnda Automatisk hmtning ur befintliga system Samtycke frn patienten behvs inte inga individdata verfrs Realtid Evidensbaserade, tvrprofessionella indikatorer rlig uppdatering utifrn nya evidens/riktlinjer

Hur lngt har infrandet kommit? x 365 VC r igng 30% ! x x

x x x x x

x x x Anvnder befintlig strukturerad dokumentation

PrimrvrdsKvalitet PrimrvrdsKvalite t speglar den breda verksamheten p vrdcentralen. Ngra exempel p frgestllningar Hur mnga patienter p vr VC med hjrtsvikt har RAASblockad?

Hur bra kontinuitet har vi p mottagningen? Hur stor andel av patienterna med akut mediaotit fr frstahandsantibiotika? Vilka rkande patienter med kronisk sjukdom har nnu inte erbjudits hjlp att sluta? Dataflde i PrimrvrdsKvalitet Jmfrelsevrden Data frn VC

Individdata Hur kan vi gra vrden bttre med PrimrvrdsKvalitet? Film: https://vimeo.com/album/4360213/video/194675216 r det s hr i primrvrden?

Hur gr vi investeringspuckeln s lg som mjligt? KOSTNAD / RESURSTGNG Identifiera var man

gr strst nytta? har stor volym? har stort slseri med resurser - fr patienterna, personal, finansiella kan frenkla och minska upprepat arbete? kan skapa strst vrde i relation till kostnad?

Var ska vi brja? Diskutera Vad skulle du kunna brja med? Tips p verktyg Dialog PrimrvrdsKvalitet std fr att g frn data till hlsa! www.primarvard.nu (kan ev komma att ndras)

Std i kvalitetsarbetet/metod digital samlingsplats www.genombrott.nu Std i verksamhetsutveckling fr ledningsgrupper www.attledaforbastamojligavard.se Std fr innovation www.inovationsguiden.se Hitta goda exempel www.ringla.nu och www.primarvard.nu

Brja dr det finns mjlighet att lyckas Frbttringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi stadkomma? Ml ! Hur vet vi att en frndring r en frbttring?

Mtt ! Vilka frndringar kan leda till en frbttring? Ider ! Agera Planera Test !

PDSA-cirkeln Studera Gr

Recently Viewed Presentations

  • Iroquois and Algonquians - MontiTech

    Iroquois and Algonquians - MontiTech

    Grand Council. The Grand Council is like our modern day government. All the leaders of the villages meet together . It is located near modern day Syracuse. This is where they make rules. Settle arguments and make peace or war...
  • Smarter Balanced Interim Assessments

    Smarter Balanced Interim Assessments

    Smarter Balanced Interim Assessment Blocks. Assessments to Support Teaching and Learning Throughout the School Year. The SB Assessment System ... Focuses on smaller sets of related concepts in math and ELA to provide more detailed information for instructional purposes. 6-18...
  • Improving rates of obesity in New Zealand 4 year old children.

    Improving rates of obesity in New Zealand 4 year old children.

    Background What we know about NZ. The prevalence rates of childhood overweight and obesity in New Zealand are amongst the highest in the world. National Health Survey data estimate that 22% of children aged 2-14 years are classified as overweight,...
  • E-teadusinfo programmist Kriku, 2010 ELNET hishangete riigieelarveline rahastamine

    E-teadusinfo programmist Kriku, 2010 ELNET hishangete riigieelarveline rahastamine

    E-teadusinfo programmist Kääriku, 2010 ELNET ühishangete riigieelarveline rahastamine Kärped riigieelarves Euroopa Regionaalarengu Fondi rahastus Vabariigi Valitsuse 6. septembri 2007. a korralduse nr 403 „Programmi alusel elluviidavate meetmete nimekiri" muutmine lisandub teadusaparatuuri ja -seadmete kaasajastamise meede, mida viiakse ellu E-teadusinfo nime...
  • E. Napp Let us read with method, and

    E. Napp Let us read with method, and

    It could be argued that by 1200, southernization had created an eastern hemisphere characterized by a rich south and a north that was poor in comparison. E. Napp. ... In West Africa the Dutch seized the Portuguese fort at Elmina,...
  • Ground School - avhf.com

    Ground School - avhf.com

    Other airport advisories common at non-tower airports may be obtained over the CTAF from other aircraft in the pattern or through the UNICOM. Pilots landing at non-tower airports should monitor the CTAF at least 10-20 miles out to hear other...
  • Nuclear Power - the issues

    Nuclear Power - the issues

    Martin Sevior Associate Professor School of Physics University of Melbourne Energy and Entropy 2nd Law of Thermodynamics Entropy tends to increase Sharing of energy amongst all possible states Life is in a very low state of entropy To exist it...
  • Strategic marketing - Routledge

    Strategic marketing - Routledge

    Default Design Strategic marketing 1 Factors impacting on marketing strategy Slide 4 Slide 5 Porter's wheel of competitive strategy 2 Product life cycle BCG Matrix Product life cycle portfolio matrix GE/McKinsey Matrix Directional Policy Matrix ADL Matrix 3 Slide 15...